Det lönar sig.
Som tur var blev jag uppfångad av en ung gentleman på väg
till bion. Men smalbenet är ömt och blått. Dock inget brutet!
Jag skickade ett mejl till stadsförvaltningen och fick svar! De
skulle genast åtgärda den livsfarliga trappan som var som en
iskana. Och i dag, nyss, gick jag förbi på väg hem från Lisas Café
och i trappan stod det två män och slog med spett och öste bort
med spade! Tänk vad det kan löna sig att mejla ibland.
Hos Lisa tog jag en supergod semla. Hennes barnbarn kom också dit.
Snart ska jag halka iväg utan broddar och utan mössa till
Muntra Fruarna i Stureby. Håll tummarna att jag inte halkar!